Johannes Lindgrens anor omkring Västerhus

My grandfather, Johannes Lindgren, grew up close to my favourite seed orchard, which still is in focus for forest genetic research. 27 of his ancestors were found in a search four generations back, 4 were missing. All of them lived part of their lives within twenty kms from the current seed orchard (west from Örnsköldsvik), one fourth of them just a few kms away.

 

Dag L, en första version 02-10-05, senaste editering och utvidgning 13-03-02

 

Denna artikel handlar lite grand om min farfars barndom, men mest om kopplingen mellan min farfars ursprung (anfäder) och området, där fröplantagen T10 Västerhus ligger. Genom en slump (eller?) ligger den nära där många av mina anfäder på farfars sida levde.

Farfars barn- och ungdom skildras av honom själv i: Lindgren J 1941. ”Barndoms- och ungdomsminnen från norra Ångermanland”.

 

Citat ur skriften: ”mitt hem var beläget en hel gammalsvensk mil norr om kyrkan i min hemförsamling, Själevad. ”Sjala..”, ”jag vandrade upp till Västerhusbygden, ovanför Hampnäs, till den trakt där den stuga står där jag är född.” ”min mormor… bodde ensam i sin vackra lilla röda stuga uppe på ”Mobacken” i Västerhus.”

 

Bild av Johannes barndomshem till vänster, en tavla jag har på väggen, som är målad efter ett fotografi.

 

Ur min stamtavla

Lindgren Johannes 1874-05-22 – 47-10-26, kyrkoherde Engelbrekt, Stockholm

Abraham LindgrenFar: Per Abram Abramsson. 1848-02-18 – 21-02-25 Ägde Näfvertjäl jordbruk, Själevad församling. Mor: Magdalena Persdotter fr Västerhus. Mors föräldrars hemman Österalnäs (plantagen kan nog ligga på en fastighet som ligger eller har legat i denna ”by”).

 

Min fars farbror

Johannes hade en något äldre helbroder, enda kända syskonet, som hette Abraham (till vänster, släktnamn!), här är ett fotografi av honom taget någon gång 1942-1945.

 

 

Farfars antavla och släkten på hans sida är bättre utredd i en annan artikel på denna web.

Johannes beställde själv en släktutredning av Sven Arnell 1945. Jag sammanställde material från den 1970. Jag gjorde bara lite ytterligare efterforskningar mellan 1970 och 2012. Men 2013 började jag rota mer, har gått med i en släktforskarförening och börjat göra lite research och sökt i en databas, fått eller funnit lite material från andra och börjat söka i arkiv (från min dator).

 

Tallfröplantagen T10 Västerhus och dess omgivningar

Tallfröplantagen T10 Västerhus verkar vara bara någon mil från min farfars barndomshem och bara några km från där farfars mor och mormor och deras släkt tidvis bott. Tallfröplantagen T10 Västerhus blev ett viktigt inslag i min forskning när jag var mellan 60 och 70. När jag skrev en populär sammanfattning om fröplantager valde jag Västerhus med Själevadsfjärden (Moälven) i bakgrunden som vinjettbild. När jag fyllt 70 ”tillförde” jag en forskare, som skall arbeta med analyser av fröplantagen till slutet av 2014 (Tomas Funda). 130930 delade jag ut en ”award” till en japansk postdoc som medverkat i många studier omkring Västerhus.

 

T10 Västerhus ligger i Själevads församling. Kyrksamhället ligger 6 km V Örnsköldsvik och kyrkan ses från E4 knappt en mil SV från Örnsköldsvik. Bengt Andersson är den enda jag känner som var med om plantagens tillkomst. Kloner och deras representation är till stor del hans beslut. Han beskriver ”Vi letade en lokalklimatiskt bra lokal på denna breddgrad för att passa klonerna, och detta förslag kom fram. Lokalen var gynnsam på sluttningen ner mot Moälven. Här fanns tidigare en jordgubbsodling (Birgittas jordbruksodling) som var nedlagd eller skulle läggas ner. Vid utstakning och plantering kommer jag ihåg att det var bitvis ganska lerigt och kladdigt och jag funderade på om marken ev. var för tät för att tallen skulle trivas.”

Kyrkan i Själevad är en vacker och vackert belägen kyrka. Kör man efter Moälven åt NV från kyrkan passerar man samhällena Österalnäs, Västeralnäs och Västerhus. Dagiset centralt i Västerhus heter Mobacken, så det är ett erkänt och bevarat namn. Fortsätter man vägen ytterligare åt NV kommer man till byarna Österalnö, Västeralnö, Mo (där det ligger en kyrka som ibland tillhör Mo socken) och Moliden. Fröplantagen ligger åt älven (Själevadsfjärden) nedom järnvägen mellan Österalnäs och Västeralnäs. På motsatta sidan (SV) om älven ligger Billsta, Butsjöböle och Happsta. I sitt nedre lopp sväller Moälven till Happstafjärden och Själevadsfjärden

Nedan följer en sammanställning av farfars anfäder och deras ”närhet” till fröplantagen

 

Sammanställning över kända anfäder till farfar och deras närhet till fröplantagen intill fjärde led (farfars farfar till Johannes). En komplett sådan antavla infattar 31 personer. Fyra av dessa har jag inte hittat (ingen av dem har jag klart kunnat knyta till församlingbyte), 27 har fångats upp (förtecknas nedan). Bortfallet, besväret och osäkerheten blir stor om jag går längre bak, så det gör jag inte här, även om det vore möjligt. Många är födda på 1700-talet, men ingen före 1726. En stor del av anfäderna har härkomst nära Västerhusplantagen även längre bak i tiden. Inavel har inte noterats i antavlan nedan. Ingen inflyttad till Själevad noterades. Alla har patronym, det är först min farfar som har ett riktigt familjenamn, men en eller två på ”svärdslinjen” verkar dessutom ha familjenamn (Mård). Farfar gjorde en statusresa från jordbrukarsamhället på landsbygden till ett ”högre” skikt i staden, när han fick prästutbildning. Antavlan har utvärderats med hänsyn till geografisk närhet till fröplantagen under någon del av livet. Ingen av anfäderna verkade född långt från fröplantagen.

Antal (andel) som bott inom några km från fröplantagen: 7 (en fjärdedel)

Antal (andel) bott någon mil eller två från fröplantagen men inte bara några km: 20 (tre fjärdedelar)

Samtliga 27 anfäderna har åtminstone tidvis bott inom några mil från fröplantagen.

 

Relation Johannes

Namn

Född

Förs

angiven  adress

Från  fröplan

Km

<=

mil

> 

Mil

Sakn

Proband

Lindgren Johannes

1874-05-22

Sjä

Nävertjäl

1 mil NO

 

1

 

 

Far

Abramsson Per Abram

1848-02-18

Sjä

Nävertjäl

1 mil NO

 

1

 

 

Mor

Persdotter Magdalena

1845-09-17

Sjä

Nävertjäl

1 mil NO

 

1

 

 

Farfar

Persson Abram

1805-07-18

Sjä

Butsjöböle

1 mil V

 

1

 

Farmor

Nilsdotter Sigrid Stina

1817-08-16

Sjä

Butsjöböle

1 mil V

 

1

 

Morfar

Johansson P(h)er

1810-05-28

Sjä

Österalnäs

Några km NÖ

1

 

 

 

Mormor

Olofsdotter Kristina

1817-05-19

Sjä

Österalnäs

Några km NÖ

1

 

 

 

farfars far

Jonsson Mård Per

1778-03-05

Sjä

Nordanås6

7 km NO

 

1

 

 

farfars mor

Abrahamsdotter Katarina

1764-01-07

Sjä

Nordanås

7km NO

 

1

 

 

farfars farfar

Persson Mård Jonas

1750-10-16

Sjä

Flärke

15 km NV

 

1

 

 

farfars farmor

Eriksdotter Karin

1738-12-17

Sjä

Österbillsjö1

4 km V

1

 

 

 

farfars morfar

Mårtensson Abraham

1726-10-17

Sjä

Sörbacksjö1

 

 

1?

 

 

farfars mormor

Kristiansdotter Märta

1733-11-29

Sjä

Nordanås6

7 km NO

 

1

 

 

Farmors far

Jonsson Nils

1785-

Sjä

Butsjöböle

1 mil V

 

1

 

2

Farmors mor

Nilsdotter Stina

1783

Arnäs?

Norrbringe?

1 mil O?

 

1

 

2

Morfars far

Johansson Johan

1777-05-04

Sjä

Österalnäs

Några km NÖ

1

 

 

 

Morfars mor

Persdotter Anna

1773-12-26

Sjä

Nordanås Österalnäs

Några km NÖ

1

 

 

 

Morfars farfar

Olofsson Johan

1740-01-10

Sjä

Österalnäs

Några km NÖ

1

 

 

 

Morfars farmor

Abrahamsdotter Sara

1740-09-29

Sjä

Österalnäs

Några km NÖ

1

 

 

 

Morfars morfar

Persson Per

1729-05-02

Sjä

Själevad

Någon mil Ö

 

1

 

 

Morfars mormor

Kristoffersdotter Brita

1731-09-12

Sjä

Kroksta 5

Nordanås

Någon mil Ö

 

1

 

 

Mormors far

Svensson Olof

1777-03-16

Sjä

Österalnö

Dryg mil NV

1

 

 

Mormors mor

Olofsdotter Magdalena

1784-11-10

Sjä

Österalnö

Dryg mil NV

1

 

 

Mormors farfar

Johansson Sven

1739-01-01

Sjä

32

Happsta1

Någon mil NV

 

1

 

 

Mormors farmor

Olofsdotter Anna

1741-02-27

Sjä

33

Happsta

Någon mil NV

 

1

 

 

Mormors morfar

Er(ik)sson Olaf

1748-03-01

Sjä

Österalnö1

Dryg mil NV

1

 

 

Mormors mormor

K(Ch)ristoffersdotter  Sara

1757-09-15

Sjä

Österalnö1

Dryg mil NV

1

 

 

Kursiv = finns i Kråken-basen  Fet = finns i Sven Arnell-utredningen. Väsentlig hjälp från Kjell Strandberg (har hans 3 led till för Kristina Olofsdotter, NN hans anor)  färgerna är för att knyta ihop farföräldrarna till Johannes. Församling= förs; Sjä= Själevad. Angiven adress behöver inte vara födelse eller död, varierar, ofta var barnet är fött.

Noter

Näverkäl , Näfvertjäl

1 mil NÖ

Nordanås,

7 km NO

Butsjöböle

1 mil V

Hampnäs

 

Österalnäs

Några km NÖ

Kroksta

 

Österalnö

Drygt en mil NV

Flärke

2 mil NV

Västeralnäs

Några km NV

Norrbringe

 

Happsta

Dryg mil NV

Sörbacksjö

 

Västerhus tätort (Mobacken nära centrum)

5 km NV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förmodligen var befolkningstätheten efter Moälven högst ca 1890, steg ganska brant tidigare och avtog långsamt därefter bortom fröplantagen, men efter Moälven åt Själevad kyrka förefaller det troligt befolkningen ökat efter 1890 med befolkningstillväxt och urbanisering.

 

Men allt detta kanske inte alls är otypiskt för andra än präster?

Det blev vanligt att man tog familjenamn vid och före sekelskiftet när det kom lagar om att det inte räckte med patronymer, och ändrade man sig inte frivilligt så frystes -sonnamnet till familjenamn. Järnvägarna byggdes ut, bland annat jernbanan efter Moälven på Västerhussidan, och detta bröt isoleringen drastiskt. Cykeln kom och det blev närmare till grannbyn. Ångbåtar gjorde sjötransporter pålitligare och mer på tidtabell med reguljär trafik. Samhällets skolväsende byggdes hela tiden ut från obligatorisk skolplikt 1848. I sekelskiftet blev det allt vanligare att landsortsbarnen åkte till stan för att gå på gymnasiet. Äktenskapspartnern kunde oftare sökas längre bort än grannbyn. Demokratin och kvinnans ”frigörelse” och blev allt påtagligare och det paternaliska mönstret försvagades. Industrialiseringen och därmed förknippade flyttningar blev påtagligare. Världen öppnades för långa turistresor lägre ner i status än den extrema överklassen och den förbättrade läskonsten i kombination med tidningarna och böckerna öppnade värden bortom lokalsamhället förutom korrespondensen med utvandrarna. Att min farfar blev präst kanske bara ledde till att han bröt sig ur det gamla jordbrukssamhället och gjorde en statusresa tjugo år innan det blev vanligt i många andra grupper också.