Barnbarn, barn och kopplingar till Dag och Katarinas vetenskap

Grandparent (svenskan har ingen bekväm översättning)

Jag drev ett stort ”grandparent” projekt som syftade att utveckla ett koncept som hade stor potential att effektivisera skogsträdsförädling. Ett viktigt skäl att jag drev semantiken var att vi fått barnbarn, men det är inte vetenskapligt missledande och hade inte tidigare givits ett namn.
Projekt och arbetsark döptes efter Mira och Wilhelm. Dessa två projekt resulterade i publicerade uppsatser (se nedan). Även för Idun påbörjades ett projekt och arbetsark, men Idun fullföljdes aldrig.
Jag hoppades DD skulle ta över ledningen för grandparents, men det gjorde han aldrig och är 2014 professor i genetik i vidare mening, då hjälpmedel för operativ skogsträdsförädling blir mindre viktigt.

Idén har faktiskt noterats på UPSC hemsida! http://www.upsc.se/about-upsc/news/3371-higher-efficiency-in-balanced-tree-breeding.html __

Jag beskrev det i Lindgren D 2009. Tankar på far och morföräldrar påverkar skogsproduktionen. Södra kontakt 1:28  Jag scanner in en pappersversion här.

En sida som beskriver arbetsboken finns här.  De uppsatser i ”refereed” erkända tidskrifter som arbetsboken resulterat i är:

Lindgren D, Danusevičius D & Rosvall O 2008. Balanced forest tree improvement can be enhanced by selecting among many parents but keeping balance among grandparents. Canadian Journal of Forest Research 38(11): 2797–2803.

Danusevičius D & Lindgren D 2010.  Efficiency of breeding strategy where grandparents - but not parents - contribute equally to the breeding population. Ann. For. Sci. 67: 404  DOI: 10.1051/forest/2009124

Arbetsböcker (EXCEL) gjordes, där arbetsarken Mira och Wilhelm med foton ingick. De ligger fortfarande på http://www-genfys.slu.se/staff/dagl/Breed_Home_Page/Breeding_Cycler/BalancedGrandParentsEXCEL2003.xls  _____

En skogsträdssimulator POPSIM har utvecklats och omfattar ”grandparent”, men med en annan beteckning på det koncept jag kallat ”grandparent” (”expanded BP)”__ Denna har presenterats som ett viktigt instrument i Europeisk skogsträdsförädling http://www.skogforsk.se/PageFiles/79065/Best%20practice-hela-low.pdf. Av dokumentet framgår också att Svensk tallförädling kommer att ändras, och tillämpa det nya konceptet istället för som den bedrivits de föregående decennierna. Dokumentet bekräftar att ”grandparent” nu ryckte upp till ledningen i Europeisk skogsträdsförädling och att Mira och Wilhelm (arbetsarken) spelat en viktig roll i att förbättra Europas skogar.

 

SLU publicerade en sammanfattning   enligt följande

  ______Med balanserade “grandparents” kan vinsten av de förädlingsinsatser som görs på tall öka kraftigt, troligen med 50 procent eller mer.

Tall är tillsammans med gran Sveriges viktigaste trädslag. Huvuddelen av all odlad tall kommer från fröplantager. Där står de bästa träd som förädlingen kan tillhandahålla. De fröplantager som anläggs idag ökar skogsproduktionen med ungefär 20 procent och i framtiden blir det mer. Skogsbruket kommer att successivt förses med allt bättre genetiskt material.

Den långsiktiga förädlingen av tall i Sverige bygger på balans mellan föräldrarna – alla bidrar lika mycket till nästa generation. Förädlarna arbetar med ett antal genetiskt bra träd som paras. Varje träd korsas med två andra och ger upphov till två familjer. Från varje familj väljs sedan den bästa individen och ger upphov till nästa förädlingsgeneration. Härigenom representeras alla föräldrar med två avkommor i nästa förädlingsgeneration.

Långsiktigt hållbart

Skälet till att hålla balans i förädlingen är att den härigenom blir långsiktigt uthållig. Den genetiska mångfalden bevaras för framtiden. Detta är viktigt för förädlingen, eftersom skillnader i trädens genetiska anlag är det råmaterial som förädlaren arbetar med. En annan fördel med hög diversitet i förädlingen är att man kan göra vinster när man väljer de bästa träden till fröplantager, utan att den genetiska diversiteten för den skull blir oacceptabelt låg.

Samma diversitetsbevarande kan åstadkommas om balanskravet flyttas en generation bakåt. Varje mor- eller farförälder representeras då i den långsiktiga förädlingen med exakt fyra barnbarn men mer än två barn (t ex sex). Då kan man välja mellan barnen i deras egenskap av föräldrar, samtidigt som man väljer bra barnbarn. Därigenom vidgas urvalsmöjligheterna. Detta ökar radikalt möjligheterna att göra stora förädlingsvinster, vilket i sin tur bidrar till att Sverige om några decennier kan få ännu högre kvalitet i tallfröplantagerna.

“Balanserade föräldrar är inte det viktigaste”

Dag Lindgren, professor i skogsgenetik vid SLU i Umeå och en av författarna till uppsatsen, säger först att som nybliven farfar och morfar så känns det ju betydelsefullt att det är viktigare för barnbarnen med mor-och farföräldrar än föräldrar (åtminstonde ur balanssynpunkt).

Sedan blir han allvarlig:

– Stoppar man in de värden som är mest relevanta för svensk tallförädling i våra ekvationer, så ger den nya metoden 50 procent högre förädlingseffekt , utan några merkostnader eller ny teknik, jämfört med vad som tedde sig effektivast med 2007 års kunskaper. Det är dessutom säkert ganska enkelt att ytterligare förbättra metoden och öka dess mervärde.

– Det rör sig om mycket stora mervärden. Förädlingsteoretiska studier av förädlingsstrategier ska inte betraktas som något utforskat föråldrat område vid SLU, det är tvärtom ett område där mycket stora vinster fortfarande är möjliga att göra för svenskt skogsbruk, genom samverkan mellan SLU och Skogforsks förädlare.

Contorta och tall i Kanada

När Dag och Katarina mätte ett försök de anlagt i British Columbia och … I den resulterande uppsatsen ”Lindgren D & Lindgren K 1990. A Canadian-Swedish species genotype environment interaction study. Paper 2.209 published in Proceedings from Joint Meeting of Western Forest Genetics Association and IUFRO Working Parties Douglas-fir, Contorta Pine, Sitka Spruce and Abies Breeding and Genetic Resources in Olympia, August 1990.” (169) står i acknowledgements.” “.

Pollen flyger långt

Jan hjälpte till med pollengrobarhetsregisteringar. I den resulterande uppsatsen  ”Lindgren D, Paule L, Shen X, Yazdani R, Segerström U, Wallin J-E & Lejdebro M-L. 1995. Can viable pollen carry Scots pine genes over long distances? Grana 34:64-69.” står i acknowledgements ” ”